På ett år har företagsrekonstruktionerna ökat med 50 procent, från 194 (2019) till 307 (2020)

Vid företagsrekonstruktion kan en revisor eller redovisningskonsult hjälpa till att navigera i regelverken för att se hur en rekonstruktion påverkar företaget redovisnings- och skattemässigt.

Här hittar du kontaktuppgifter till våra revisorer och redovisningskonsulter.

En rekonstruktion beviljas om ett företag hamnar i ekonomisk kris trots att det egentligen har en lönsam affärsidé. Tingsrätten beviljar rekonstruktionen och företaget eller långivaren får ansöka om den. Är det långivaren som ansöker måste företaget ge sitt godkännande.

Tingsrätten utser en rekonstruktör som normalt får tre månader på sig att genomföra rekonstruktionen. Under tiden för rekonstruktion fryser man skulderna och företaget bli skyddat mot sina fordringsägare.

Går igenom företaget

Företagsrekonstruktören går under denna period igenom företaget för att se om det går att minska kostnader. Rekonstruktören ser även över organisation och personalbehov och fattar beslut om statlig lönegaranti för de anställda.

Själva rekonstruktionen innebär att en del av skulderna skrivs ner, vanligen med så mycket som 75 procent. För att en sådan lösning ska vara möjlig krävs det att en majoritet av fordringsägarna säger ja.

Rekonstruktion är kostsamt

Man bör dock tänka på att en företagsrekonstruktion är en relativt kostsam juridisk process, som inte ska tas lättvindigt. Det är sista utvägen före en konkurs. En rekonstruktion ska i slutänden vara en fördel för alla inblandade, även för leverantörer.

Tänk på att en rekonstrukton bör göras i god tid medan företaget fortfarande har tillräcklig kraft för att klara sig ifrån en konkurs och för att kunna finansiera rekonstruktören.

Så hanteras skulderna – steg för steg

1. Företaget som rekonstrueras kan ansöka om offentligt ackord. Det innebär att företaget bara behöver betala en viss del av sina skulder eller får vänta med betalning av skulderna. Syftet är att undvika konkurs.
2. Vid ackordsförhandlingen får långivarna rösta om de ska gå med på ackordsförslaget eller inte.
3. Om ackordsförslaget innebär att minst 50 procent av skulderna betalas tillbaka till fordringsägarna krävs det att minst 60 procent av fordringsägarna säger ja till uppgörelsen.
4. Om ackordsförslaget ger mindre än 50 procent måste 75 procent av fordringsägarna säga ja.
5. Gäldenären kan även träffa en frivillig uppgörelse med sina borgenärer, ett så kallat underhandsackord. I sådana fall genomförs ingen ackordsförhandling.

Källa: Sveriges domstolar