Aktuellt inom revision, redovisning och skatter - Adact
AdactOnline

Blogg

Utkast inför 3:12-utredningen på gång

Digital hantering av årsredovisning

Nu ser det ut som de omskrivna förändringarna av 3:12-reglerna är på gång och ett utredningsdirektiv håller på att ta form.

En av 73 punkter i januariöverenskommelsen var förändringar av 3:12-reglerna. Enligt källor ska tjänstemän inom Finansdepartementet redan har skissat på ett utkast till direktivet för en 3:12-utredning. Några förhandlingar om en utredning har dock inte skett så några färdigförhandlade utredningsdirektiv finns troligen inte.

Radikalt problem

Hans Peter Larsson, som är skatteansvarig på FAR, konstaterar att problemet är att radikalt nya grepp behöver tas fram. De nya greppen riskerar samtidigt att få negativa effekter, vilket gör att regeringen vill vinna tid till det att konkreta förslag läggs fram. Det gäller exempelvis förslag på procentsatser och beloppsgränser.

– Det viktiga är att företagare och andra, oavsett om en 3:12 utredning drar igång i närtid, överväger vilka alternativ som står till buds för dem de närmaste åren. Dagens politik har ett stort inslag av förhandlingar och uppfattningar, vilket gör att politiska ställningstaganden kan ändras på kort tid, säger Hans Peter Larsson, på FAR:s hemsida.

Minskade klyftor

Regeringen har flaggat för ett behov av att minska klyftorna genom ett regelverk. Samtidigt är ambitionen att reglerna ska förenklas. En annan del att utreda är de komplexa delarna i dagens regler. Det gäller till exempel gränsen mellan aktiva och passiva delägare, regler för närstående och löneuttag.

Enligt januariöverenskommelsen ska utredningen för att förenkla 3:12-reglerna göras under 2019-2021. Målet är att ha en ny lagstiftning 2022.

Detta bör egenföretagare tänka på inför pensionen

Driver du ett eget företag? Glöm inte pensionen. Som egenföretagare har du själv ansvar för din kommande pension.

För det första gäller det att du tar ut lön. Den lön eller det överskott du får och skattar för ligger till grunden för din allmänna pension. Tjänar du 43 309 kronor i månaden eller mer maximeras inbetalningen till din allmänna pension. Här spelar även skatten in. Din allmänna pension är nämligen beroende av hur mycket du betalt in till Skatteverket via skatter och avgifter per år.

Spara

Utöver den allmänna pensionen är det egna sparandet oerhört viktigt om du vill höja din kommande pension. Som företagare får du inte tjänstepension som de flesta anställda. Spara du 4,5 procent av din inkomst i ett långsiktigt sparande motsvara det vad de flesta anställda får inbetalt till sin tjänstepension. Ta chansen att betala in ett högre belopp om du har möjlighet. En pensionsrådgivare kan hjälpa dig beräkna vad du kommer få i pension när tiden är inne. Känns beloppet lågt är det en bra idé att öka sparandet.

Jobba efter pensionen

Som företagare har du möjlighet att driva vidare ditt företag även efter att du uppnått pensionsålder. Detta trots att du börjat ta ut pension. Du får då lägre sociala avgifter och ett större jobbskatteavdrag.

Pensionsmyndigheten tar årligen fram en rapport och vägledning för att hjälpa egenföretagare. I vägledning hittar företagare viktiga saker att tänka på.

Rapporten hittar du här.

Mer läsning: Pension – olika sparande för olika företag

Att tänka på om du vill ombilda till aktiebolag

Funderar du på att ombilda din enskilda firma till ett aktiebolag? Vi ger dig några tips på vägen.

Det kan finnas många anledningar till att det kan kännas aktuellt att byta företagsform. Kanske har företaget gått väldigt bra eller så ska någon av de anställda komma in som delägare.

Innan du bestämmer dig för att ombilda företaget till ett aktiebolag kan det vara en bra idé att prata med din redovisningskonsult eller revisor. Är aktiebolag den bolagsformen som passar bäst? Det är även viktigt att kolla upp hur bytet påverkar verksamheten och dig själv.

Här kommer fem tips inför ombildandet:

1. Registrera hos Bolagsverket

Till att börja med måste du ha bildat och registrerat aktiebolaget hos Bolagsverket.

2. Bilda före årsskiftet

Bilda ditt aktiebolag före årsskiftet. Detta ger dig extra skattefördelar inför kommande möjlighet att ta utdelning inom gränsbeloppet. Skatten på utdelningen är som lägst 20 procent.

3. Tänk på skulderna

En ombildning innebär att både tillgångar och skulder i den enskilda firman tas över av aktiebolaget till det skattemässiga restvärdet. Bolaget förvärvar alltså inkråmet i firman. Det är viktigt att notera att i de fall där bolaget tar över skulderna kan det uppstå en fordran på aktieägaren. Skulderna är då större än tillgångarna. I de fallen uppkommer ett förbjudet lån. Det innebär att ägaren direkt måste skjuta till medel till bolaget för att skulden ska regleras.

4. Obeskattade reserver

En anledning till att många näringsidkare är tveksamma till att avsluta sin enskilda firma är att det finns betydande privata obeskattade reserver som de inte vill skatta fram. Det kan ju röra sig om periodiseringsfonder eller expansionsfonder man använt sig av för att skatteutjämna under ett antal år. Det kan då vara bra att känna till att det finns möjlighet att i samband med verksamhetsflytten även flytta över obeskattade reserver från sin privata deklaration över till det nybildade aktiebolaget. Observeras bör att det då även måste ske en värdeöverföring motsvarande det sammanlagda beloppet av obeskattade reserverna. Skattemässigt kan detta alternativ dock vara intressant när man beaktar effekterna av eventuell marginalskattning för näringsidkaren.

5. Avsluta bokföringen

Tänk på att det alltid är viktigt att avsluta bokföringen rätt när du avslutar företaget. Detta innebär att du ska göra ett sista bokslut även om du avslutar räkenskapsåret mitt under ett verksamhetsår. Glöm inte att bokföra även de sista händelserna i bolaget och bevara all räkenskapsinformation i sju år.

Adact 30 år

Den 1 november 2019 fyller Adact 30 år. Bilden är tagen under vår kickoff tidigare i höstas.

ADACT Revisorer och Konsulter 30 År 1989-11-01 

År 1989, efter ett par års planering startade Kenny Larsson (då 43 år) och Lars Isaksson (då 50 år) ADACT Revision AB. Kenny och Lars valde att gå från en trygg anställning som revisorer till att starta eget under namnet ADACT. 

Vid denna tidpunkt var det väldigt populärt för nybildade företag att ta ett namn som inspirerades av latinska förtecken. Tanken var att det nybildade bolaget skulle fått namnet Adacta (göra klart, lägga till handlingarna) men då det namnet redan var upptaget så blev det kort och gott ADACT! Bolaget har sedan dess arbetat framgångsrikt med små och medelstora företag, ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser och andra organisationer. 

Överlät sin del

Redan vid starten klargjorde Lars att han ville pensionera sig vid 58 års ålder, så 1997 blev det delpension men också fortsatt arbete i egen regi, men med stark anknytning till ADACT. Samtidigt överlät han sin hälft i bolaget till Kenny, som fortsatte verksamheten tillsammans med sonen Jonas Larsson, redovisningskonsult och dataansvarig, i ett år.

År 1999 valde Lars att inte förlänga sitt förordnande som godkänd revisor, men har sedan dess jobbat kvar som konsult under eget namn och fortsatt bidragit med både kunskaper och kunder till ADACT, via det nära samarbete vi haft under årens lopp. 

Men att driva en byrå med två anställda, som vid denna tid hade en inte oansenlig kundstock, skulle vara ogörligt, så år 1998 knöts auktoriserade revisorn Håkan Kjellström och redovisningskonsult Camilla Börjesson/Johansson till bolaget. Håkan blev hälftenägare och samtidigt ansvarig för utvecklingen av bolagets revisionsarbete. Camilla blev utöver redovisning också ansvarig för vår reception. Båda är fortfarande anställda i bolaget efter 21 år, vilket är ett betyg gott nog!

Gick samman med Björklunds

År 2002 vid samgåendet med Björklunds Revisionsbyrå valde även Kenny likt Lars att fortsätta sin verksamhet i eget bolag men starkt knuten till ADACT. Vid detta tillfälle anslöt Mikael Sigvardsson, auktoriserad revisor, och kunde då successivt fram till år 2006 träda in i Kennys uppdrag som revisor. År 2006 valde Kenny att inte förlänga sitt förordnande som godkänd revisor, vilket han då haft i 30 år. Kenny kan ni fortfarande träffa på kontoret där han dyker upp när golf- och husbilssäsongen är över. 

Mikael, med bakgrund på Björklunds i Stockholm, bidrog till den byråns engagemang, och därmed ADACT:s namnbyte till Björklunds. Delägarkretsen bestod därefter av Håkan Kjellström, auktoriserad revisor, Jonas Larsson, son till Kenny Larsson och auktoriserad redovisningskonsult, Mikael Sigvardsson, auktoriserad revisor, samt Björklunds Revisionsbyrå i Stockholm AB. Vid den här tiden flyttade vi även kontoret från Stampgatan till Odinsgatan. 

Adact igen

Verksamheten bedrevs på detta sätt under fyra år fram till dess Björklunds i Stockholm gjorde ett samgående med Ranby Revisorer. I samband härmed beslöt delägarkretsen i den Göteborgsbaserade verksamheten att gå ur detta samarbete och valde då att gå tillbaka till ADACT, men under en uppfräschad grafisk form. Därför återuppstod ADACT under namnet ADACT Revisorer & Konsulter AB den 1 oktober 2006. Under detta år valde även Åsa Jeanson, auktoriserad revisor, som under ett antal år hyrt ett kontorsrum i våra lokaler, och likt Mikael Sigvardsson med förflutet på Björklunds i Stockholm, att flytta in sin revisionsverksamhet i ADACT och blev i samband med detta också delägare. 

Ett antal år senare utökades delägarkretsen med Markus Gustavsson, auktoriserad redovisningskonsult, som varit med i verksamheten sedan 2002. 

Vuxit sedan dess

Sedan dess har ADACT via sitt kontaktnät vuxit dels genom egen kundtillströmning och dels genom att några mindre byråer i vårt kontaktnät vänt sig till oss och bett oss ta över deras verksamhet inför en kommande nedtrappning. 

Vi har byggt på med ytterligare ett kontor, i Sisjön, då vi i en tvåstegsraket först förvärvade en redovisningsverksamhet i Sisjön och ett antal år senare en revisionsverksamhet i Sisjön. Med två verksamheter i Sisjön slog vi samman dessa båda kontor till ett, som idag bedrivs i dotterbolaget ADACT Revisorer & Konsulter i Sisjön AB, med Björn Thunholm, auktoriserad revisor, som kontorsansvarig och delägare. 

ADACT är idag en organisation på nära 40 medarbetare fördelat på våra två kontor, i centrala Göteborg på Odinsgatan och i Sisjön på Datavägen. 

Välkommen att besöka oss!! 

Nu kan kravet på aktiekapital sänkas för privata aktiebolag

aktiekapital

Nu ska det bli lättare för mindre företag att etablera sig. Det är i alla fall syftet med regeringens förslag på sänkt aktiekapital i privata aktiebolag.

För att starta ett aktiebolag idag behöver man investera 50 000 kronor i aktiekapital. Går regeringens lagändring igenom, som föreslås träda i kraft i januari 2020, kommer aktiekapitalet halveras till 25 000 kronor.

Lagändringen ska göra aktiebolag som bolagsform mer tillgänglig för den som vill starta företag. Målet är framförallt att underlätta i branscher som inte är i behov av ett högt aktiekapital , exempelvis företag inom tjänstesektorn. I förlängningen är målet att öka sysselsättning och ekonomisk tillväxt i landet.

Läs mer om förslaget här.

Halverades 2010

Aktiekapitalet har redan sänkts. 2010 halverades kravet från 100 000 till 50 000 kronor. Sänkningen bidrog då till att fler kunde starta företag. Det nya förslaget har fått en del invändningar från personer som tror att en ytterligare sänkning inte kommer att få någon större effekt. Vissa ser även en risk att borgenärer kommer ställa krav på säkerhet för sina fordringar i form av panter med mera. Andra oroar sig för att förslaget kommer leda till flera oseriösa aktörer på marknaden. Om förslaget blir verklighet eller inte återstår dock fortfarande att se.

Meningen med aktiekapitalet är att det ska skydda bolagets borgenärer och även upprätthålla förtroendet för bolagsformen. I Europa har trenden varit att sänka eller avskaffa aktiekapitalet och idag kan ett privat aktiebolag startas utan aktiekapital i 18 av medlemsländerna i EU.

Följer trenden i EU

Trots att regeringen vill följa efter många av EU-länderna finns inget förslag på ändringar av reglerna för personligt ansvar vid kapitalbrist. Detta innebär en risk för de bolag som drar på sig stora kostnader under uppstartsfasen. Utan ett större aktiekapital riskerar de att hamnar i kontrollbalansläge. Noterbart är att 95 procent av dagens nyregistrerade privata aktiebolag startas med det lägsta tillåtna aktiekapitalet.

Publika aktiebolag kommer enligt förslaget fortsatt ha krav att ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor.

Har du frågor om att starta företag? Kontakta oss på Adact.

Hur beräknas sjukpenning för företagare?

Nu är hösten här och med den också förkylningstider. Även om du är företagare kan du såklart bli sjuk och då vara i behov av sjukpenning.

Hur räknas då sjukpenningen ut?

Beroende på om du har ett aktiebolag eller en enskild firma ser beräkningen olika ut.

Är du anställd baseras din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) på årsinkomsten från arbete. Maxtaket under 2019 var 372 000 kronor. Driver du ett eget aktiebolag räknas du som anställd vilket innebär att din SGI räknas ut på samma sätt som för vanliga anställda. Huvudregeln är att SGI baseras på den lön du antas komma få för ditt arbete sex månader framåt.
Som ägare har du själv stort inflytande över din inkomst. Det gör att Försäkringskassan kan behöva undersöka vad du tagit i lön hittills, och även granska företagets ekonomi för att avgöra vilken lön bolaget har möjlighet att betala ut framöver. Har du inte tagit ut någon lön alls finns det risk att din SGI beräknas till 0 kronor och du har då alltså inte rätt till någon sjukpenning.

Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Olika lön

Har du tagit ut olika lön per månad beräknas ett genomsnitt fram. Ibland kan även hänsyn tas till lönen under det senaste kalenderåret. Detta kan hända om du varit sjukskriven på grund av exempelvis en graviditet.

Företagare med aktiebolag har även rätt till SGI under ett uppbyggnadsskede på 36 månader.

Om du har enskild firma

Driver du en enskild firma beräknas din SGI från din förväntade inkomst från företaget. Försäkringskassan brukar då ofta utgå från företagets resultat.

Som huvudregel är karenstiden för egenföretagare sju dagar, men du kan välja att ha en kortare eller längre karenstid. Med en längre karenstid får du lägre egenavgift.

Sjukpennning på normalnivår är 77,6 procent av fin SGI och 72,75 prncent på fortsättningsnivån. Sjukpenningsnivån betalas ut i högst 364 dagar under en period på 450 dagar. Därefter går det att ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå.

Läs mer om sjukpenning för dig med enskild firma.

Mer läsning: Karensdag blir karensavdrag