AdactOnline

Blogg

Arbetsgivardeklaration på individnivå från 1 juli 2018 – vad gäller?

arbetsgivaravgiftArbetsgivardeklaration på individnivå ska lämnas i en ny e-tjänst eller på nya blanketter. E-tjänsten öppnar i juni 2018, då kommer även blanketterna finnas tillgängliga. Redovisningsperioder och deklarationsdatum är samma som tidigare.

Företag inom restaurang, bygg, tvätteri och frisör som ska föra personalliggare och har 16 anställda eller fler ska börja redovisa på det nya sättet för utbetalningar som görs från och med 1 juli 2018. Av byggföretagen är det endast de som har SNI-kod 41 som omfattas detta datum.

Från 1 januari 2019 gäller de nya reglerna alla som är skyldiga att redovisa utbetald ersättning och gjorda skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration. Din första arbetsgivardeklaration på individnivå blir alltså den som ska redovisas i februari 2019.

Läs mer hos Skatteverket.

Deklarationstips i sista minuten

  • Tips inför årsskiftetHar du använt egen bil i näringsverksamheten? Dra av bilkostnader med 18,50 kr per mil.
  • Har du använt privat släpvagn i näringsverksamheten? Dra av 3 kr per mil för slitage. En dom i kammarrätten gav en företagare rätt till detta när man använt släp med skåp.
  • Välj en karensdag i sjukförsäkringen. Är en möjlighet om näringsverksamheten är din huvudsakliga inkomst. Att välja fler karensdagar är sällan ekonomiskt befogat.
  • Det är möjligt att dra av vissa inventarier direkt.  Om inventariet kostar max 22 400 exkl. moms, alltså ett halvt prisbasbelopp 2017, så medges direktavdrag. Samma gäller om inventariet förbrukas inom tre år, så kallat korttidsinventarium. Beslutet minskar resultatet i företaget så en god idé är att diskutera detta med din redovisningskonsult.
  • Har du haft kostnader för övernattningar vid resor i näringsverksamheten? Då kan du också yrka avdrag för ökade levnadsomkostnader. Ett schablonavdrag på 110 kr per halvdag och 220 kr per heldag. Tänk på att du ska kunna styrka att du verkligen haft övernattning och att det har med näringsverksamheten att göra.
  • Har du haft delar av företaget i villan eller lägenheten? Då kan du yrka avdrag för detta. Det krävs dock att du jobbat i bostaden minst 800 timmar. Avdraget är 2000 kr för arbete i villa och 4000 kr om arbetet skett i lägenhet.
  • Många av uppgifterna i deklarationen är förtryckta och kommer från olika kontrolluppgifter. Du bör kontrollera att de stämmer eller åtminstone bedöma om de ligger inom det rimligas gränser.
  • Har du missat att deklarera inkomster tidigare år? Gör en självrättelse. Det gäller fem år bakåt i tiden, alltså inkomståren 2012-2016.
  • Är du delägare i fåmansföretag? Se till så att blanketten K10 blir ordentligt ifylld. Lämna bilagan även om du inte har haft någon inkomst från företaget eftersom du får spara det framräknade utdelningsutrymmet (kallas gränsbeloppet). Skatten på inkomst som ryms inom gränsbeloppet är bara 20 procent och gränsbeloppet kan utnyttjas framåt i tiden.
  • Startat aktiebolag under 2017? Då har du kanske möjlighet att utnyttja investeraravdraget som är ett avdrag i inkomstslaget kapital på 50 procent av investeringen. Maximalt 650 000 kr.

Tycker du att det är komplicerat? Tala alltid med din redovisningskonsult eller revisor som kan hjälpa dig så att du inte betalar mera skatt än vad reglerna kräver.

Så mycket kostar sjukfrånvaron

Som företagare tjänar du på att förebygga sjukfrånvaro. Många gånger kan kostnaderna för sjukfrånvaron vara högre än själva sjuklönen.

Att det finns ett samband mellan arbetsmiljö, nöjda anställda och antalet sjukfrånvarodagar är ingen överraskning. Som företagare har du självklart allt att vinna på att dina anställda är friska och mår bra. Dessutom har du ett ansvar enligt arbetsmiljölagen när det handlar om att förebygga skador och sjukfrånvaro. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen skadar sig eller blir sjuk av jobbet.

Försäkringskassan presenterade nyligen en rapport där myndigheten har tittat på välfärdstjänster. Frågeställningen har varit om det finns stora skillnader i risk för sjukskrivning beroende på var man är anställd. Spelar det roll om arbetsgivaren är offentlig, det vill säga kommun eller landsting, eller en privat producent av välfärdstjänster? Svaret är att skillnader finns, men de är små. När myndigheten tagit hänsyn till personalsammansättningen och justerat för bland annat kön, ålder och yrke blir resultatet att anställda inom kommunerna har en något högre risk att bli sjukskrivna än anställda inom landstingen och de största privata välfärdsföretagen, men skillnaderna är som sagt små.

Däremot kan Försäkringskassan konstatera att de som är anställda i små välfärdsföretag har lägst sjukfrånvaro. Enligt myndigheten är dock inte svaren förvånande eftersom tidigare forskning visar att mindre arbetsplatser generellt har lägre sjukfrånvaro än större.

På Försäkringskassans webb kan du som företagare räkna ut vad sjukfrånvaron kostar ditt företag. Där finns också länkar till användbara checklistor som bland annat Arbetsmiljöverket tagit fram, och som kan användas som stöd i arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Beräkna kostnader för sjukfrånvaro

Förändringar som påverkar kostnaderna för sjukfrånvaro är också på gång. I slutet av maj ska riksdagen behandla ett förslag från regeringen som handlar om att karensdagen ska ersättas av ett karensavdrag.

Läs mer: Karensavdrag i stället för karensdag

Regeringen anser att karensdagen slår orättvist mot dem som arbetar långa, oregelbundna arbetspass, och har därför föreslagit att det i stället bör införas ett karensavdrag. Karensavdraget ska motsvara en femtedel av den sjuklön den som jobbar kan få en genomsnittlig vecka.

Läs mer: Proposition 2017/18:96 Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Om förslaget blir verklighet är tanken att karensavdraget ska införas 1 januari 2019.

Denna artikel publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Dags att redovisa kryptovalutor i deklarationen

Sålt, bytt eller betalat med kryptovalutor? Glöm inte att ta med det i deklarationen!

En sökning på kryptovalutor på Google ger ungefär 625 000 träffar och intresset för de virtuella valutorna, som bland andra bitcoin, växer.

Handel med bitcoin ska redovisas i deklarationen, oavsett om du är privatperson eller företagare. Enligt Skatteverket ska den som fått bitcoin som betalning i sin näringsverksamhet normalt beskatta den efterföljande värdeförändringen som inkomst av kapital. Undantaget är om du till exempel driver utåtriktad växlingsverksamhet, där bitcoin är en lagertillgång. Då ska inkomsterna redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

På sin webb har Skatteverket sammanställt svar på några vanliga frågor om kryptovalutor, framför allt har myndigheten utgått från valutan bitcoin.

Förra året sålde en halv miljon personer aktier, andra värdepapper och kryptovalutor. När det gäller handel med aktier och värdepapper finns många uppgifter redan ifyllda i bilagan för den som deklarerar digitalt. De flesta behöver bara fylla i omkostnadsbeloppet, som är det som man får dra av i sin deklaration.

Läs mer: Rättslig vägledning om bitcoin

Men när det gäller handel med kryptovalutor kan det vara lite snårigare. Där finns inga uppgifter förifyllda, och handeln ska deklareras i samma bilaga som andra värdepapper. Dock behöver inte alla enskilda transaktioner med kryptovalutor redovisas, enligt Skatteverket.

– Vi vet att det är många som gör sin redovisning löpande under året, framför allt de som säljer mycket. Därför ska man inte behöva göra om det i deklarationen. Nu kan du redovisa summan av dina affärer istället för att redovisa varje transaktion för sig. Dock behöver du hålla isär vinster och förluster eftersom förluster bara är avdragsgilla till 70 procent. Har du handlat med olika kryptovalutor behöver du även hålla isär dem, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Läs mer: Skatteverkets information om kryptovalutor

Denna artikel publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Succé för digital inlämning

Inlämningen av årsredovisningen digitalt har fått en succéstart hos Bolagsverket. Intresset från företagarna är stort.

26 mars öppnade Bolagsverket möjligheten att lämna in årsredovisningen digitalt. Det nya sättet att lämna in årsredovisningen gäller aktiebolag som redovisar enligt K2.

Hittills har en bra bit över 200 aktiebolag skickat in årsredovisningen digitalt. Nina Brede, operativ projektägare för digital inlämning av årsredovisningen på Bolagsverket, säger att det är i linje med vad myndigheten hade förväntat sig.

– Vi har fått en bra start med tjänsten. Vi vill så klart att så många som möjligt ska upptäcka och använda sig av den digitala vägen. Nu jobbar vi bland annat med att öka kännedomen och användandet av tjänsten, säger hon.

Läs mer: Enkät: Klarar bokföringsprogrammen kraven?

Först framåt slutet av sommaren, 31 juli, förväntar sig Bolagsverket den riktiga toppen för årsredovisningar. Då ska cirka 300 000 aktiebolag skicka in sin årsredovisning.

– Det ska bli spännande att se hur många av dem som använder sig av digital inlämning och drar nytta av de fördelar som den ger. Digital inlämning av årsredovisningen förenklar för aktiebolagen bland annat genom att de kan lämna in årsredovisningen direkt från sin programvara, säger Nina Brede.

Läs merUppdrag: Möjliggör för alla att lämna in årsredovisningen digitalt

Att intresset för den nya tjänsten är stort märker Bolagsverket. Sidorna om digital inlämning sticker ut i besöksstatistiken för Bolagsverkets webbplats, som en av de mest besökta.

En av sakerna som underlättar för företagarna när de lämnar in årsredovisningen digitalt är att återkopplingen från Bolagsverket blir tydlig. Många företagare ringer, mejlar och faxar till Bolagsverket för att kontrollera att årsredovisningen kommit fram. Med digital inlämning slipper företagaren, och Bolagsverket, det.

– Den styrelseledamot eller vd som skickar in får direkt en kvittens på att Bolagsverket tagit emot årsredovisningen, säger Nina Brede.

Foto: Bolagsverket

Denna artikel publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Nya skatteregler för företagssektorn

Den 21 mars presenterade regeringen sin lagrådsremiss med förslag på nya skatteregler för företagssektorn. Lagrådsremissen skiljer sig i många delar från förslaget från hösten 2017, både när det gäller innehållet och ikraftträdandet.

Förslaget innebär bland annat följande:

  • Ränteavdragsbegränsning till 30 procent av EBITDA. Avdragsbegränsningen avser negativa räntenetton. Utjämning inom en koncern vid rätt till koncernbidrag.
  • Negativa räntenetton som inte kunnat dras av ett visst år kan sparas och får dras av ett senare år, om utrymme då finns. Maximalt sex år och förloras vid ägarförändring.
  • Negativa räntenetton upp till 5 000 000 kr omfattas inte av EBITDA-regeln, vilket är en betydande lindring jämfört med utredningens förslag.
  • Ränteutgifter får skattemässigt inte räknas in i anskaffningsvärdet för inventarier, byggnader eller markanläggningar och dessa utgifter får därmed inte aktiveras skattemässigt.
  • Bolagsskattesatsen sänks i två steg, från nuvarande 22 procent till 21,4 procent för företag med räkenskapsår som börjas efter den 31 december 2018 och till 20,6 procent för räkenskapsår som börjas efter den 31 december 2020.
  • För hyreshus får värdeminskningsavdrag göras med totalt tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad de sex första åren från det att hyreshuset färdigställs (s.k. primäravdrag). Avdrag medges således med ytterligare 2 procent årligen de första sex åren.
  • Schablonintäkten på periodiseringsfonder höjs.
  • Återföring av periodiseringsfonder när upplösningen sker under år med lägre bolagsskatt, ska räknas upp för att balansera den lägre skatten.

Förslagen föreslås träda i kraft på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2018.

För en fullständig redogörelse se lagrådsremissen. Vi kommer naturligtvis att bevaka detta och rapportera.

Här kan du läsa mer.